Liket lever.Har suttit vid datorn säkert 20 gånger och tänkt att "nu uppdaterar jag bloggen".Men bloggandet om fisket gör ont, fiskesuget fullkommligt vräker sig över en som väktare på uteliggare. Det gör ont.
Och tiden läggs istället på att läsa om andra, mer framgångsrika, fiskares eskapader. Jag läser, försöker snappa upp tips och drömmer mig bort mot riktigt bra fiskevatten.
Men detta är också en lite löjlig ursäkt för att jag inte gör en bloggares plikt, nämligen
att blogga. jag kommer helt enkelt inte till. Skriver detta för att motivera mig själv att blogga mer. Det är ju kul! Det kommer (kände jag någon bookie skulle jag kolla oddsen där) rapporter från fisket från det förra inlägget tills nutid. Om jag ska vara snälla mot oss själva kan jag säga såhär:
Vi har vait snälla mot fiskarna...
Vi hörs!..?
