söndag 15 maj 2011

Abborrarna har vaknat!

Igår var jag och Micke Brush ute på ett pass på sjön. Vi anlände till sjön vid halv nio och mötes av en kavlugn yta. Vi beslutade oss för att börja med att kolla in en del av sjön vi inte fiskat i så mycket då det råder fiskeförbud i stora delar av det området. Vi fiskar av platser på de tillåtna delarna men det känns segt. Inget händer tills Micke Brush a.k.a UL-kungen plockar årets första abborre på en miranspinnare. Minimal storlek men årets första är årets första! Vi nöter vidare och går sedan i land på en liten ö och grillar korv. Redo för halvlek nummer två styr vi Förlisia åt nästa område vi bestämt oss för. Jag nöter på med mina jerkbaits och Micke Brush tacklar på Savagears nya soft 4-play av lite mindre variant på sitt ul-spö. Vi hitta en liten grynna vi inte visste fanns och Micke får genast en liten abborre och kort därefter kliver en liten snipa på hans Dirty Roach. Fördelen med ul är ju att även de mindre fiskarna ger en rolig fight och när väl de lite större kliver på blir det livat. Det skulle Micke få märka.
Nu börjar vinden öka sakta men säkert och vi åker vidare och ankrar upp en kortare färd bort. Micke kör vidare på 4-play och de ser verkligen heta ut i vattnet. Micke ser hur en grov abborre plötsligt dyker upp bakom hans bete med öppen mun för att sedan retsamt vika åt sidan. Kastet efter smäller det till i Mickes grejer och efter en rolig fight lyfter han in en fin abborre som vi uppskattar till ca 900g. Micke släpper tillbaka den och och jag la tillbaka kameran. Innan jag hunnit ta upp mitt spö igen hojtar Micke fisk och lyfter upp ytterligare en fin abborre i ungefär samma storlek. Kastet därefter slutar med att en gädda snor 4-playen samt beteslås. Här får även jag en snipa som gillade min westinjerk. Sedan verkar huggperioden gå över för det händer inte mycket. Men att ta abborre i den storleken på ul-spö är roligt som attans.
Nu blåste det rätt friskt och den låg rätt in i den vik som jag fick årets första gädda i. Perfekt gäddvik, i teorin. Vi glider in, ankrar upp och det händer absolut ingenting. Tills det säger Pang! över den stackars papegojan jag har i vattnet. Jag känner att fisken är mycket fin och när den visar buken vid vattenytan ser jag att det verkligen handlar om en fisk modell större. Två sekunder senare spottar gäddan ur sig betet och försvinner malligt iväg. Kände mig riktigt irriterad över den tappade fisken och nötte på i hopp om en andra chans men icke. Men vi kommer tillbaka en annan gång och med Mickes två fina borrar i minnet åker vi hem med ett gott humör.
/Jimmy

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar